Morr
Får jag vara bitter och elak när jag tror att jag kommer att dö av smärta inom den närmsta timmen?
Det tycker jag.
Ditt jävla mähä, varför är du tvungen att vara så jävla dum i huvudet? Du fattar inte ett jävla skit, du är absolut inte bra eller snäll men ändå så ska du uppta nästan all min tid. Dra åt fanders!
Och vad är det för fel på dig? Nu har det väl gått fyra månader sen sist och vet du vad? Jag hatar dig av hela mitt hjärta. Jag hatar dig så jävla mycket så att det gör ont. Jag vet inte om man kan vara mer elak mot en person än vad du har varit men nu har du lyckats med det. Hoppas att du är nöjd. Det enda jag är nöjd med är att jag slipper se ditt självupptagna jävla nylle och jag slipper känna mig som en jävla barnunge. Jag, hatar dig, jag hatar dig, jag hatar dig, jag hatar dig. Jag vill aldrig mera se dig och jag hoppas att ni kan krocka ordentligt snart.
Och hur faan kunde jag önska att jag någonsin ville vara en del av det? Jag var nog blind. Jag hatar er. Det är bara hat som finns just nu och jag antar för all framtid. Det har inte funnits något annat under en lång tid men jag är en jävel på att ljuga. Fy faan vad jag hatar er. När det är som svartast så ligger jag och tänker på hur det skulle kännas om ni dog. Om ni ramlade ner från en klippa båda två. Och när ni föll så skulle ni känna att ni var ensammast i hela världen, precis som jag har kännt det dom sista månaderna. Det spelar ingen roll om ni håller om varandra för det betyder inget, ni är så jävla ensamma! Sen skulle jag stå på toppen helt själv och känna att nu är jag inte ensam längre. Nu har jag allt. Men det är förstås bara en dröm. En patetisk, egoistisk dröm.
Varför talar vi så illa om jordens undergång? Vorre det inte skönt att veta om att det bara var ett år kvar som man skulle lida? Bitterheten gör mg sjuk.
Nåja, sammanfattningen lyder; Dra åt helvete.
"Pardon my french.."
Det tycker jag.
Ditt jävla mähä, varför är du tvungen att vara så jävla dum i huvudet? Du fattar inte ett jävla skit, du är absolut inte bra eller snäll men ändå så ska du uppta nästan all min tid. Dra åt fanders!
Och vad är det för fel på dig? Nu har det väl gått fyra månader sen sist och vet du vad? Jag hatar dig av hela mitt hjärta. Jag hatar dig så jävla mycket så att det gör ont. Jag vet inte om man kan vara mer elak mot en person än vad du har varit men nu har du lyckats med det. Hoppas att du är nöjd. Det enda jag är nöjd med är att jag slipper se ditt självupptagna jävla nylle och jag slipper känna mig som en jävla barnunge. Jag, hatar dig, jag hatar dig, jag hatar dig, jag hatar dig. Jag vill aldrig mera se dig och jag hoppas att ni kan krocka ordentligt snart.
Och hur faan kunde jag önska att jag någonsin ville vara en del av det? Jag var nog blind. Jag hatar er. Det är bara hat som finns just nu och jag antar för all framtid. Det har inte funnits något annat under en lång tid men jag är en jävel på att ljuga. Fy faan vad jag hatar er. När det är som svartast så ligger jag och tänker på hur det skulle kännas om ni dog. Om ni ramlade ner från en klippa båda två. Och när ni föll så skulle ni känna att ni var ensammast i hela världen, precis som jag har kännt det dom sista månaderna. Det spelar ingen roll om ni håller om varandra för det betyder inget, ni är så jävla ensamma! Sen skulle jag stå på toppen helt själv och känna att nu är jag inte ensam längre. Nu har jag allt. Men det är förstås bara en dröm. En patetisk, egoistisk dröm.
Varför talar vi så illa om jordens undergång? Vorre det inte skönt att veta om att det bara var ett år kvar som man skulle lida? Bitterheten gör mg sjuk.
Nåja, sammanfattningen lyder; Dra åt helvete.
"Pardon my french.."
