Ida af Larsson

Jovisst, jag kom upp vid nio. Tjena. Emil ringde och väckte mig vid halv tio och gorma om att jag skulle upp och jag ljög och saatt jag var jättevaken. Sen somnde jag som en stock och vaknade inte förrän han ringde nu vid halv tolv och gormade lika mycket.

Jag hade alltså bett honom ringa mig så han är inte överdrivet elak.

Nu är det full fart som gäller om jag ska hinna klart med uppgiften. Men det är jävligt städat här iaf.