Torsten Flinck läser rysare.
...om jag hade haft tv 4+ hade jag kunnat kolla på det i natt. Spännande.
Idag höll Angelica och jag på att köra över Fadder-Elias men han såg nog inte att det var vi.
Dagens seminarie blev en skräckupplevelse för samtliga närvarande. Ingen (utom JE och Johan förstås) hade läst på särskilt mycket och frågorna kring vissa saker var stora. Men med tanke på våra tidigare seminarier och lärarens framtoning så trodde vi inte att det skulle bli så svårt. Men, joho då. Hon tvingade oss att leka dom olika grupperna vi hade läst på om, vilket gick åt skogen. Hon ställde en massa konstiga frågor och pekade ut personen som var tvungen att svara på dom. Hujeda mig. Men jag tror att det gick bra ändå. Trots ett antal panik- och svettattacker.
När jag och KL var på väg hem från Örebro så svängde vi in vid en skylt där det stod Fornborg. Båda två hade sett den tidigare och var väldigt nyfikna på vad som kunde menas med Fornborg. Jag fick genast en massa fantasibilder från Ronja Rövardotter. Efter en oändlig skogspromenad, bergsklättring (vilket var idioti i klackskor) och balansering på ruttna trappor så var vi uppe, och där såg vi det; en stenhög... Lite besviken måste jag väl säga att jag var men det var en ganska fin stenhög. Vacker utsikt var det också så vår krävande promenad dit var inte förgäves.
Era kommentarer ger mig blogginspiration.
Keep up the good work, så sköter jag mitt.
Idag höll Angelica och jag på att köra över Fadder-Elias men han såg nog inte att det var vi.
Dagens seminarie blev en skräckupplevelse för samtliga närvarande. Ingen (utom JE och Johan förstås) hade läst på särskilt mycket och frågorna kring vissa saker var stora. Men med tanke på våra tidigare seminarier och lärarens framtoning så trodde vi inte att det skulle bli så svårt. Men, joho då. Hon tvingade oss att leka dom olika grupperna vi hade läst på om, vilket gick åt skogen. Hon ställde en massa konstiga frågor och pekade ut personen som var tvungen att svara på dom. Hujeda mig. Men jag tror att det gick bra ändå. Trots ett antal panik- och svettattacker.
När jag och KL var på väg hem från Örebro så svängde vi in vid en skylt där det stod Fornborg. Båda två hade sett den tidigare och var väldigt nyfikna på vad som kunde menas med Fornborg. Jag fick genast en massa fantasibilder från Ronja Rövardotter. Efter en oändlig skogspromenad, bergsklättring (vilket var idioti i klackskor) och balansering på ruttna trappor så var vi uppe, och där såg vi det; en stenhög... Lite besviken måste jag väl säga att jag var men det var en ganska fin stenhög. Vacker utsikt var det också så vår krävande promenad dit var inte förgäves.
Era kommentarer ger mig blogginspiration.
Keep up the good work, så sköter jag mitt.
