Var är energin?
Kom på att jag jobbade 17 timmar igår varav 16 var stående. Kanske inte så konstigt att kroppen och framför allt ryggen är förstörd. Håjajaa.
Folk verkar inte tycka att hela den här plektrum-grejen är en sån stor deal men det är den, iaf för mig! Så fort jag har sagt det till någon (dvs alla jag har pratat med idag) så har dom svarat med ett "jasså? jahaa.. kul... verkligen..." och nickat lite försynt.
På bussen hem så grät jag för att jag förstod att det var över och ögonblicken som jag längtade så mycket efter nu bara är minnen. Jag grät för att det kändes så tomt och för att jag inte vet hur jag ska klara mig utan gårdagen.
Mamma hämtade mig i Norrköping och när jag klev i bilen började jag att gråta igen för att jag satte på mp3n och lyssande på både Queens of the stone age och Foo fighters och alla dom låtarna som jag fick höra live igår och det var som om något sprack. Något gick sönder i mig och jag insåg att världen inte är så vacker som den var igårkväll. Något fattas mig.
Sen insåg jag att jag var löjlig och patetisk och slog mig själv över kinden och tog mig själv i kragen. Så här ligger jag nu i min säng, med en nyinflyttad Josh Homme som skrivbordsinlägg och media playern som spelar QOTSA på repeat.
Folk verkar inte tycka att hela den här plektrum-grejen är en sån stor deal men det är den, iaf för mig! Så fort jag har sagt det till någon (dvs alla jag har pratat med idag) så har dom svarat med ett "jasså? jahaa.. kul... verkligen..." och nickat lite försynt.
På bussen hem så grät jag för att jag förstod att det var över och ögonblicken som jag längtade så mycket efter nu bara är minnen. Jag grät för att det kändes så tomt och för att jag inte vet hur jag ska klara mig utan gårdagen.
Mamma hämtade mig i Norrköping och när jag klev i bilen började jag att gråta igen för att jag satte på mp3n och lyssande på både Queens of the stone age och Foo fighters och alla dom låtarna som jag fick höra live igår och det var som om något sprack. Något gick sönder i mig och jag insåg att världen inte är så vacker som den var igårkväll. Något fattas mig.
Sen insåg jag att jag var löjlig och patetisk och slog mig själv över kinden och tog mig själv i kragen. Så här ligger jag nu i min säng, med en nyinflyttad Josh Homme som skrivbordsinlägg och media playern som spelar QOTSA på repeat.
