Ida af Larsson

Jag har en främmande karl i lägenheten som pillar med balkongdörren och borrar och pratar med Harry. Han heter Markus och är ifrån Nyckelkedjan och ska fixa dörren så att den inte går i baklås längre. Härligt. Vi har socialiserat i cirkus två timmar. Jag vet bland annat att han är rädd för hundar och hur hans mamma är.

Måste fixa baklysena på bilen idag, frågan är ju abra när dörren är klar. Sen så blev träningen inställd för att det var för blött på planer. Jag gråter inte. För det betyder att jag kan börja plugga ikväll. Nice, nice. Harry gillar Markus iaf, dom har blivit polers.

Imorgon ska jag hälsa på Martina och diskutera påsken. Jag har väl vissa förhoppningar men vi får se.