Ida af Larsson

Jag är jätteledsen på gårdagen. Jag vet inte vad jag ska säga men ingenting verkade fungera. Varken min egen hjärna eller andras. Fast mest på andras för jag var nästintill nykter. Usch. Jag är så trött på vissa personer och jag är så trött på att tycka om Finspång. Det känns verkligen som jag bara mår illa av allt nu förtiden. Jag tror nästan att jag var för nykter för Finspång igår, jag tog ganska illa upp för vad människor gjorde och sa men jag hade nog inte gjort det om jag hade varit fullare.

Det roligaste på hela kvällen var promenad ner till centrum då vi mötte farbror blå och vi var så snälla och hällde ut alkoholen innan dom äns hade hunnit sagt hej. Sen stod malin och jag i kön och sjöng "Och hon kyyyyysser som en karl ska" och det var nog toppen på kvällen. Sen föll det snabbt.

Sen träffade jag en gammal gympalärare som prompt ville få mif att förstå hur extremt duktig jag är på alla bollsporter. Han blev lite stött när jag bara flinade och nickade. Han tyckte att vi hade ett mycket allvarligt ovh seriöst samtal. Men jag kan inte ta komplimanger, så är det bara.

Harry är gosigare än gosigast så jag ska mysa med honom lite och sedan ta mig till Babylon där jag och Malin ska käka pizza och snacka bullshit.

Och mina kära vänner, fråga inte om det är just dig jag menar. Jag kommer inte att säga något.

Jag kan inte bestämma mig om jag ska fortsätta att tycka om dig med tanke på att det verkar vara nada intresse från din sida.