Minnen
Klockan är mycket och det är fredagkväll.
Eller natt kanske.
Ångesten tränger på.
Det finns ingen här att hindra den från att ta stryptag.
Jag vet vad jag inte borde göra.
Men jag vet även vad jag inte kan stoppa.
Det är som att spela schack mot sig själv,
och veta att man förlorar i vilket fall som helst.
Jag önskar att klockan var halv fyra förra sommaren.
Jag vet inte varför du inte svarar.
Men jag vet varför jag inte ringer upp.
Jag säger; jag leker bara med döden.
Det är det som droger är till för.
Kärlek sover och ensamheten är här.
Jag ser bara vykortet med solen på.
Hålet är framtiden och jag har ingen annanstans att ta vägen.
Hata mig för den jag var.
Älska mig för den jag blev.
