Ida af Larsson

Vaknade för några timmar sedan och blev utav några olika anledningar så besvikna på två personer att jag kokade av ilska. Jag vill verkligen inte vara arg men dom ger mig inget val. Jag vet inte vad jag ska säga mer än att en tidsperiod i mitt liv helt klart går mot sitt slut.

Annars så sitter jag och laddar upp bilder på datorn. Gött. Det är hela december och januari som ryms på mitt lilla minneskort. Nu kan brorsan äntligan sluta tjata på att han ska få sina bilder.

Idag hade jag som sagt en del att göra så det är bäst att jag sätter igång med detsamma.

Harry har för tillfället knölat ner sig i min dataväska...
Han är rätt wierd han.