Ida af Larsson

Oh, what a night. Ja, vad ska jag säga? Legendary kanske? Ni måste vara så trötta på mig och mina legendery nätter.

Åkte upp till Sthlm och fick sällskap på tåget av min kära norrländska vän från Finspång som skulle till Arlanda. Mötte upp Karin på Centralen för en snabb check och tog mig sedan bort till Sundbyberg. Förövrigt så tänker jag aldrig åka blå linjen mot Hjulsta själv igen. Jag har aldrig varit så långt nere på Centralen, jag kände av värmen från jordens mittpunkt. Så långt ner var spåret.

I Sumpan så hängde jag med grabbsen från Smash i logen innan spelningen och vi snackade bara lite skit. Deras spelning gick bra men inte utan förhinder. Första låten pajade backtracksen så att det bara pep, andra låten började Benjamins gitarr krångla för att det var för tjocka strängar och i tredje låten så sprack skinnet på bastrumman... Karin och jag tittade på varandra och undrade vad det var för fel på ljudteknikern som stängde av basen men det var visst allvarligare än så. Det fanns inget extra men trummisen i Plan three sprang iväg och fixade ett nytt så efter en halvtimme så kunde Smash fortsätta sitt set. Duktiga, duktiga pojkar! Publiken var riktigt på och jag filmade hela kalaset.

Hängde kvar på klubben med Karin tills det stängde då delar av Smash, jag och några randoms drog på efterfest. Adam (sångaren) och jag peppade urspårning men utan alkohol så kan det vara svårt. Men att knata runt i Sumpan mitt i natten och köpa korv för 120 spänn kan nog ses som en lagom urspårning ändå. Spenderade natten fram till fem med att skratta mig halvt fördärvad och mysa i en utav de minsta lägenheterna jag har sett.

När vi skulle sova så fick vi två bäddmadrasser (smala jävlar) att ligga på på golvet och det upptogs av fyra personer inklusive mig. Jag fick dock den sämsta platsen mot ett par bordsben och halva Adam över mig så att jag inte kunde röra på mig. Jag satt bokstavligen fast. Vaknade vid åtta och sysselsatte mig med att Facebooka, pilla i håret och läsa en tidning som låg inom räckhåll. Vid elva vaknade boysen till och jag har nog aldrig skrattat så mycket en lördagförmiddag som jag har gjort idag. I effing love them.

Mötte upp resterande Smash och en Plan three medlem för lite lunch på Subways där vi även hade bandmöte om vad som komma skall. Ett mycket spännande och bra möte. Nu är jag hemma i Nyköping och ska glitterfiera mig till Lisas schlager- och bubbelkväll. Fab!

Jag och min honeybunny med invalidoarm.


Plan Three och Smash i en kärleksfull bild.
Smash = Adam, sång, i korströjan med minimohawk. Isak, trummor (16 år FFS?!), i grå jacka och randig tröja. Benjamin, gitarr, i Dean guitars tröja med vingar. Viktor, bas, i svart linne. Per, gitarr, sittandes i svart tröja och bister uppsyn.