Onsdag
Jag kom upp imorse och tränade, det var bra gjort tycker jag. Sedan blev det skola och när jag kom hem fastnade jag framför Mästarnas mästare. Det var ett litet klipp om Brolins aktiva år och när dom visade klipp från VM 94 så började jag att böla. Usch! Jag minns det så jävla väl och jag grät dom glädjetårar jag inte hade vett till då att gråta. Jag var 6 år och förstod inte riktigt hur stort det var. Herrejävlar vad jag kände mig töntig då. Sedan visade dom lite från Åsa Sandellins karriär och ett klipp på Mohammed Ali fick mig att fälla några tårar igen. Jag måste erkänna, jag är en töntig sportfåne.
Imorgon är jag ledig så det blir sovmorgon. Ska försöka plugga lite nu men det får vi se hur det går...
Jag minns så väl första gången jag hörde den här låten.
Jag var 11 och det var på Mallorcas flygplats, vi skulle flyga hem.
Två riktiga skinheads (antagligen de första jag såg live)
i bombarjackor, uppkavlade jeans och kängar stod några meter från den bänk
jag satt på och hade en bergssprängare med denna låt spelandes på.
Hittade den sedan på en cd jag hade hemma och jag tyckte att den var så jävla tuff.
