Misär.
När jag skulle köpa min kebab så fanns det inga pengar på kortet eller i plånboken, jag frågade snällt om jag fick komma tillbaka senare och betala och det gick för sig. Hon i kassan svarade;
Ja, det går bra. Jag känner dig. Du är en bra kund. Här får du en pizzasallad på köpet som vanligt.
Jag vet inte, men jag ska nog byta pizzeria. Det är fasiken illa när dom säger så. Fast det påminner mig om Babylon hemma. När vi var i fjortonårsåldern så satt vi alltid där, drack cola, kedjerökte och beställde pommetallrikar för 20 kronor att dela på. Egentligen så kostade dom 25 kronor men vi fick dom för 20 eftersom vi var där varje dag. Och än idag när man kommer in där så säger Hanna;
Tjena Ida, allt bra eller?
Då är jag där kanske fyra gånger om året numera, men jag har fortfarande ingen aning om varför han vet vad jag heter. Jag gillar't dock.
Ja, det går bra. Jag känner dig. Du är en bra kund. Här får du en pizzasallad på köpet som vanligt.
Jag vet inte, men jag ska nog byta pizzeria. Det är fasiken illa när dom säger så. Fast det påminner mig om Babylon hemma. När vi var i fjortonårsåldern så satt vi alltid där, drack cola, kedjerökte och beställde pommetallrikar för 20 kronor att dela på. Egentligen så kostade dom 25 kronor men vi fick dom för 20 eftersom vi var där varje dag. Och än idag när man kommer in där så säger Hanna;
Tjena Ida, allt bra eller?
Då är jag där kanske fyra gånger om året numera, men jag har fortfarande ingen aning om varför han vet vad jag heter. Jag gillar't dock.
