En übernorrländsk dag
Piteå - den 15 augusti 2013, kl 19:56
Förra året var det jobbigt att bo i Norrland. Omställningen att flytta blev mycket större än vad jag hade räknat med och jag och Norrland var inte vidare vänner. Men i år känner jag att jag kan omfamna det på ett annat sätt och imorse när jag vaknade kände jag mig så sjukt norrländsk att vi bara var tvungna att åka på upptäcksfärd till inlandet!
Vi kom inte längre än några meter över gränsen till Lappland innan det stod en hel hög med dessa tröga varelser.
De vägrar nämligen flytta på sig när det kommer bilar. Står bara stilla, pinglar lite med sin klocka runt halsen och tittar lite snett på en. Men jag tycker att det är väldigt coolt med renar. Kommer nog aldrig vänja mig.
Väl i Arvidsjaur tog vi en paus från Norrland och åt lunch i Grekland istället. Jonas passade på att visa hur kustborna (typ Luleå och Piteå) anser att folk från Arvidsjaur ser ut.
Jag åt en pizza med gorgonzola och renkött, bästa pizzan någonsin!
Efteråt strosade vi lite i Lappstaden som ligger i centrala Arvidsjaur, världens största och bäst bevarade samiska kyrkby. Ett område med kåtor och härbren (småhusen till höger) från 1700-talet dit skogssamerna samlades vid kyrkhelger och andra festligheter. De ägs än idag av samer och ättlingar och nästa helg när det firas Storstämningshelgen kommer det att vara fullt hus. Är lite sugen på att åka dit då. Samekulturen tycker jag är väldigt spännande.
Vi tittade förbi en loppis där en mycket otäck plastgris stod vakt utanför. Väl inne fanns det en himla massa näbbskor som var alldeles för dyra för min studentplånbok. Men någon gång ska jag äga ett par.
Jag hittade en rävmössa för 5 000 pix, kändes rimligt. Tyvärr en aning stor. Annars hade jag slagit till.
Sedan var det den långa vägen hem till Piteå igen. Tur att det kom lite vägskyltar här och där så att man fick något annorlunda att titta på. En och annan ren också.
Sådana här små trähus finns lite överallt i Norrland. Jonas påstår att de är till för att renarna ska kunna gömma sig i. Speciellt på vintern från kylan. Misstänker att så inte alls är fallet. Men jag tittar ändå alltid och hoppas få se en storögd ren.
Väl hemma packade vi upp vårt inköp från Arvidsjaur, ett rökt renhjärta. Smakar mest salt korv tycker jag. Vi fick även med oss renfärs och torkat renkött. Det torkade har vi börjat nalla på. Smakar också mest salt men är lite roligare att tugga på.
Känner att jag har fått tillfredsställa min inre norrlänning ordentligt idag. Ingen skymt av bärplockare dock. Men en bärplockarbuss, det är också ganska exotiskt.
