Ida af Larsson

Jag hittade en artikel på nätet som beskriver varför musik är bra för hälsan. Att olika typer av musik, olika genrer, kan få oss att må på ett visst sätt. Till exempel att musik som har en jämn och stark rytm synkroniserar hjärnvågorna vilket leder till en mer stabil koncentration och ett mer alert och kreativt sinne. Klassisk musik skulle däremot fungera omvänt, försätta hjärnan i ett meditativt tillstånd och göra att man känner sig lugnare och gladare även efter att musiken stängs av.

Jag vet inte exakt vilken på fakta och forskning denna artikel baserar sina påståenden  men jag kan absolut hålla med om att en viss sorts musik får mig att känna på ett visst sätt. När jag springer lyssnar jag gärna på en superamerikansk radiostation i hörlurarna. Heter något i stil med: ”mega-super-hit-star-radio-station-yeah” och spelar bara amerikanska klubbhits. Men genom att nästan alla låtar håller samma tempo blir min löpning också mer kontrollerad.

Men vilken musik som gäller är väldigt individuellt. Enligt artikeln skulle låtar med stark rytm vara bättre att ha under ett träningspass medan klassisk musik mer lugnar ner, och det kanske inte är att föredra när man vill göra sitt bästa på träningspasset. Men det har nog mer att göra med vilken typ av person man är. Ju mer stressande musik jag lyssnar på, desto bättre träningsintensitet får jag ut. Gammal hederlig, svensk trallpunk fungerar ypperligt. Men för en klasskamrat är det helt tvärtom. Det hon gillar bäst är att vara ute och springa till lugna låtar, helst tryckare. Om artikeln är sann kanske löpningen för henne är en form av meditation medan det för mig är en fråga om fokusering.

Artikeln avsluts med att påpeka att ”musiken hjälper dig att träna effektiv och längre”. Att när man upprepar övning efter övning, speciellt styrketräning eller löpning, är det lätt att det blir väldigt tråkigt. Musiken får dig att glömma det trista och fokusera på något annat. Min mamma har alltid tyckt att löpning är bland det tråkigaste som finns. För varje steg hon har tagit har det blivit mer och mer tråkigt till den punkt där hon bara lagt av för att det känts så meningslöst. Men nu springer hon i 45 minuter utan att stanna. Den största anledningen är att hon med musik i öronen inte tänkte på hur otroligt tråkigt det är att springa. Löpturen känns nu inte lika långt och lika enformig utan helt okej och kanske till och med rolig.

Oavsett vilken musik som får dina ben att röra på sig och musklerna att spännas kan det fungera som din personliga tränare. Inte den ryska typen som skriker åt dig och får din huvudvärk att dunka. Men som en stabil vän som trycker dig upp för backen de sista metrarna när benen känns som gelé. Och behöver du den ryska typen? Ja, då finns det sådan musik för dig med.