Ett sökande efter törst
Det finns relationer i livet som kan vara en kort, kort tid men ändå vara de mest avgörande. Det finns också de relationer där behovet av att höras av inte är större än betydelsen av vänskapen. Det finns också städer där hemma verkligen är hemma.
Ett år kvar i Norrland. 100 mil från den stad jag kallar hemma. 100 mil från vännerna. Men också den stad där viktiga och betydelsefulla relationer har inletts och avslutats. En grupp människor sammansatta tack vare viljan av att skriva. Olika både på insidan och utsidan. Men betydelsefulla. Jag skulle ljuga om jag inte sa att jag saknar många av dem. Mitt sista år kommer att vara Året på Ankars. Med stort Å och A. Även om många av relationerna kommer att ta slut efter att våra scheman går åt olika håll betyder det inte att de är mindre viktiga. Det kanske är just det som gör dem betydelsefulla. Att vi delar intensiva ögonblick och bär på samma erfarenheter.
Suget av att blogga finns. Men inte suget av att vara konkret. Jag flyter runt i min dimma ett tag till och ni är välkomna att följa med.
