Jag är inget höst-fan. Det blir bara gråare och tristare och mitt humör följer den kurvan också. Speciellt nu när det är rätt stökigt på jobbet och man måste jobba över var och varannan dag. Inte kul. Men vem vet hur det ser ut framöver?
Idag ska jag möblera om i vår kära våning. Iof bara flytta på en hylla men ändå, imorgon så kommer det förhoppningsvis in ett matbord i hemmet eftersom jag har bestämt mig för att vi är såpass vuxna att vi måste ha det nu...
Det är knappt tre veckor sedan min kusin mördades och två månader sedan min mormor dog, idag kom budet om att en i vår närhet kommer att gå bort inom några månader. Det där slutgiltiga beskedet som dödar allt hopp och lägger sig som en svart slöja över allting för att nu finns det inga halmstrån att gripa efter längre. Jag kan inte göra något åt det. Det är väl det som är jobbigast, maktlösheten. Det enda jag kan göra är att fortsätta själv men ibland så känns det lite som om jorden snurrar en aning för fort.
Är inte alls sugen på ny vecka. Jag vill att det ska vara helg hela tiden. Jag antar att jag är lite trött på mitt jobb just nu för det är inte såhär som jag vill gå runt och känna i mitt arbetsliv. Som att jag bara längtar till helgen och inte alls vill jobba. Men det löser väl sig det också. Jag ska nog göra en nedräkningskalender till jullov/sommarlov.
Jag är så helgpepp att det är sjukt! Jag har verkligen längtat efter den här helgen! Det känns liksom ända ut i tåspetsarna att det här kommer att bli en fantastisk helg. Men det vet ni ju redan att jag tror.
Vad vi ska göra idag vet jag inte, kanske gå ut i skogen och plocka svamp? Fylla på lite med nu energi i själen. Efter gårdagen så behöver nog båda jag och Jonas det. Det blev liksom inte som vi hade tänkt oss igår. Livet blir väl aldrig som man har tänkt sig men det är lite extra jobbigt när allt kommer på en gång.
Och sedan så ska jag sova mycket inatt. Sådär så att jag är sömntrött imorgon för att jag sov för mycket. För det tycker jag om.
Ibland så är det sådana där tokjobbiga dagar när man undrar varför i hela helskotta man jobbar med sitt jobb. Idag är en sådan dag för mig. Som tur är så är det redan torsdag och jag ser verkligen fram emot helgen. Det känns som om denna helg kommer att gå till historien som legen-wait for it-dairy! Haha, hur länge sedan var det inte jag använde det uttrycket? Kul att känna sig manad att använda det igen.
Det är redan torsdag. Veckorna går sjukt fort nu när jag har återupptagit fotbollen och har fått lite snurr på livet igen. Fast ikväll kan jag inte träna för vi har personalkonferens. Herregud vad mycket kvällsjobb och möten det är när man jobbar i skolan. Mycket fler än vad många tror.
Jag tror att jag vet lite vad jag vill bli när jag blir stor, har hittat en jättefin utbildning här i Nyköping som jag förhoppningsvis kommer att kunna plugga men det blir inte förrän i februari 2013. Trist men det är väl så det är när man är vuxen och har ansvar...
Det här vägandet för att inte trampa människor på tårna är jag väldigt trött på. Från och med nu så tänker jag göra det som jag tror är bäst för mig själv och för min utveckling som människa. Jag tänker inte stå still på samma ställe och förlora mig själv. Jag vet sanningen om mig och går det inte att förstå så kan jag inget göra. Jag kompromissar inte min egen själ.
Som vanligt nu för tiden så är jag hemma och är sjuk. Ärligt talat så kanske det är bättre att vara rökare än konstant sjuk?
Idag har jag hunnit med att fantasishoppat lite på Ikea.se Vi tänkte skaffa oss ett matbord eftersom vi ändå borde ses som vuxna och jag har möblerat om lägenheten i min fantasi. Jag vill gärna få det fixat innan sista helgen i oktober för då kommer Jonas Pappa med familj och det vore ju rätt sjysst att kunna bjuda på sittplatser...
Började på ett nytt korsbroderi igår också. Det är väl sådant man ska göra när man är sjuk? Jag tycker att broderi är vansinnigt fult men älskar att sy så vad ska man göra?
Idag startade skolan. Supermysigt. Jag saknar lite att inte få börja själv men det är faktiskt ganska spännande att få stå på andra sidan av upplevelsen också och få ta emot alla glada små knattar. Fast jag är fortfarande rätt sjuk och mår som en överkörd padda.
Imorse när jag gick upp så hade jag en döende pojkvän som låg brevid mig i sängen och snörvlade. Stackars liten. Vilken tur att jag är typ bäst på att ta hand om sjuklingar. Och som grädden på moset så slutar jag tidigt idag vilket gör att jag kan ta hand om honom hela eftermiddagen.
Det känns som om min hals är helt fylld av peppar, jag håller på att bli så sjuk att det inte ens är roligt. (Varför det nu någonsin skulle vara det) Och ont i smalbenen har jag, jag är tydligen för gammal för att träna och min kropp håller på att förfalla. Det är bara att acceptera.
Ikväll är det personalfest på jobbet, roligt! Tydligen ska vi äta flygande Jakob eftersom det är 80-talsfest. Kan det finns något som är äckligare än den maträtten? Bajs kanske men inte så mycket annat.
Igår tog jag ledigt från jobbet och var hemma och donade. Det behövs just nu eftersom två vuxna människor med alldeles för mycket kartonger försöker få plats i en etta... Men det är mysigt och jag skulle inte klara mig utan min andra halva. Det är liksom bara vi nu och så är det.
Jag saknar att vara i Paris med Karin. Jag vet inte riktigt varför men jag saknar den där känslan som jag hade i magen då. Det där med att allting var möjligt och att världen låg för mina fötter. Jag känner inte så längre. Jag har nog tappat tron på mig själv och på min egen fantastiskhet. Det känns inget vidare. Precis som om jag har lämnat något bakom mig som jag inte hade behövt. Jag kan både ha det jag har idag och det som jag var på väg mot då. Det handlar nog bara om att jag inte riktigt litar på mig själv. Om livet vore lätt att leva så vore det ingen konst att överleva men frågan är bara vad som är värt att tappa på väg mot evigheten. Vad betyder mest, verkligheten eller drömmar?
Åh, idag är det fredag. Veckan har gått så himla fort. Ikväll ville Jonas gå på bio men jag nog med säkerhet säga att jag inte kommer att orka det. Ungarna är out of control på jobbet och min träningsvärk är inte nådig.
Imorse när Nyköping steg upp så fanns det inget vatten i staden. Kul. Som tur var så började jag sent och precis innan jag skulle cykla hemifrån så satte vattnet igång igen och jag kunde kissa och borsta tänderna.
Imorgon är det äntligen lördag! Då ska jag få se min sambo spela innebandy för första gången. Han är fortfarande skadad men inte lika mycket. Förhoppningsvis så får jag med mig söta Maja också som läktarstöd.
Jag misstänker att ni alla redan har sett/hört denna men jag måste bara lägga upp den. Jag tycker att den är sjukt bra!
Torsdagar är så sköna. För då är det liksom bara en dag kvar till fredag fast sjukt många dagar kvar till söndag. Jag gillar torsdagar.
Igår tränade jag fotboll för första gången på tre år. Det var stelt, det var knagligt och rostigt men det var sjukt kul. Fick göra två mål när vi spelade match och det var liksom där, då min nickboll gick in i mål, som jag helt klart bestämde mig för att sätta igång och spela på riktigt igen. Träning ikväll igen också. Kul. Och Jonas kommer hem tidigt också.
Jag hatar tisdagar. Helgen är så sjukt långt bort och jag är så trött så att jag aldrig tror att jag ska vakna. Jag ska ut och springa ikväll och sedan ska jag gå och lägga mig. På störtt.
Idag slutade min semester. Klockan ringde vid sju och jag var sjukligt trött. Fast dagen har gått väldigt fort på jobbet. Poff. Ikväll ska jag mastodonttvätta och kanske åka och titta på ett fotbollslag. Jag vet inte men jag kanske borde sätta igång med det igen? Och samma träningsdagar som Jonas har är det också, perfekt.
Semestern i Luleå blev kanonbra. Jonas familj var jättemysig och inte alls lik någon i Jägarna. Bra det.
Hubba hubba. Idag är det stora pack- och städdagen. Imorgon drar vi på roadtrip till Luleå och det blir förhoppningsvis riktigt bra. Hela bilen blir full med nödvändigheter åtminstone.
Dagens shout-out går till min "brother-from-another-mother" Angelica som precis har fått en son! Wohoo! Måste åka till Örebra snart och hälsa på den fina familjen Persson.
Inatt så var det åskvädret med stort Å. Det blixtrade och dundrade och hej och hå men vaknade fröken Larsson? Nehe då. Jag sov som en stock och märkte inte alls att det var krig utanför fönstret. Jonas var visst vaken hela natten... Men så går det när man inte har lärt sig hur man sover som en knockad ko!
Sista jobbpasset inför semestern! Jag är så pepp! Ikväll ska min kära mamma komma till Nyköping och så ska vi fira livet, ut och äta och dricka vin och annat som ger bra med vuxenpoäng.
Nu börjar solen att kika fram också, det kan inte bli bättre när det bara är tre timmar kvar på jobbet.
Okej. Nu räcker denna ondsinta paus från bloggen. Jag har saknat dig. Puss, puss, puss!
Nu är det juli och jag har semester om två dagar. Det har hunnits med att jobba lite festival på Peace & Love och Sonisphere och jag har blivit sambo. Det var liksom bara onödigt att hålla på och vänta.
Jag ska försöka återgå till att blogga på denna adressen, jag saknar den. Det låter ju knasigt men bloggen är en del av mig och den har varit så i fem år så det är väl inte så konstigt...
Ja. Trevligt att ses igen och nu kör vi!
Min älskade Malin har hunnit fylla år också. Då såg det ut såhär.
Jag har fått en idé. En fullkomligt galen och helt spontan idé som jag älsIkar.
Idén är att cykla jorden runt (eller så). Det kommer inte att bli idag eller imorgon men idag tänker jag påbörja en planering. Jag ska göra detta. Jag ska göra detta.
Att pengar kan ha en så betydande roll i våra liv...
Jag räknar ner dagarna till lön. Men nu är det spara som gäller, jag tänker inte hamna i denna sits igen. Fast jag har typ 2000 kronor utlånade så det är ju faktiskt inte jag som ligger minus någonstans. Förutom till mig själv då men det får man räkna med.
Nästa månads större inköp blir; joggingskor Någon fin klänning från Daisydapper
Sedan så ska jag hålla i pengarna. Kunna sätta in lite på reskontot och kunna spara till hårdare tider. Ja, så lyder iaf målet men vi får väl se hur det blir...
