Ida af Larsson

Peppar inför sista löprundan denna vecka med denna fantastiska 70-talsdänga. Älskar kläderna och de fantastiska falsettskriken.

Förra året var det jobbigt att bo i Norrland. Omställningen att flytta blev mycket större än vad jag hade räknat med och jag och Norrland var inte vidare vänner. Men i år känner jag att jag kan omfamna det på ett annat sätt och imorse när jag vaknade kände jag mig så sjukt norrländsk att vi bara var tvungna att åka på upptäcksfärd till inlandet!

Känner att jag har fått tillfredsställa min inre norrlänning ordentligt idag. Ingen skymt av bärplockare dock. Men en bärplockarbuss, det är också ganska exotiskt.

Igår när jag låg i sängen, redo för att sova gick Jonas ut på balkongen som vi har i sovrummet. Jag låg och klappade katten och märkte hur Harry blev spänd och började stirra mot balkongdörren. Jag ropar på Jonas och bad honom komma in. Inget svar. Jag ropade igen eftersom det började bli ordentligt kallt av kvällsluften i sovrummet. Inget svar. Men fnittrande. Jag tittade bort mot balkongdörren och då ligger Jonas på alla fyra ute på balkongen och sticker in och ut huvudet och grimaserar åt katten. Och fnittrar. Tydligen var det det roligaste på hela dagen...

Förövrigt kan jag inte dosera värktabletter om jag inte nynnar på denna sång. Jag är ingen storknaprare, eftersom jag har fått för mig att man bara skjuter upp värken och att det är bättre att ta det direkt, men ibland så behöver även jag lite hjälp. Men jag vet aldrig om jag ska ta två eller en. Så då sjunger jag "...nanananana En ipren 400 mg hjälper oftast bättre än två receptfria tabletter med paracetamol nananana" Med uteslutningsmetoden kan jag då räkna ut vilka jag ska ta två eller en utav. Man får inte vara dum.

Igår drack vi Petters (artisten) nya alkoholfria mousserande. Hur gott som helst! Kommer absolut att bli fler gånger. Även om hon i kassan påstod att det var Kent som marknadsförde vinet (?!).

Låten handlar om missbruk och att inse sitt problem. Kan tänka mig att det finns en anledning till varför Petter har valt att göra en alkoholfri variant på sin dricka. Starkt jobbat Petter.

Första riktiga semesterdagen. Norrländska drinkar med frusna hjortron i. Jonas har dekorerat uteplatsen. Observera den gigantiska, australiensiska masken som passar bra in i den svenska sommarstilen. Han har även plockat ut en plastblomma att ha på bordet: "tjusigt".

Idag är min sista dag på NT. Åtminstone för sommaren. Men bloggen fortsätter. I sju veckor har jag fått hålla på med det som jag gillar bäst, att skriva. Och så har jag fått bättra på min östgötska. Innan jag kom hit så fanns det inte många drag i mitt språk som avslöjade att jag är från Finspång. Men det går inte att undvika att haka på dialekten här på redaktionen. För här pratas det enbart östgötska. Och gärna så bred som möjligt.

Det här är den finaste avslutningen på en serie (säsong) som någonsin visats. Även om JD:s framtidsplaner inte kommer så snart för mig är det ändå lite liknande jag känner. Melankoliskt men hoppfullt och väldigt ljust. Och låten som spelas, The book of love med Peter Gabriel, är en stark bröllopsfavorit för mig.

Jag älskar Wake me up med Avicii. Den kommer vara för mig, som för många andra, sommarens stora minnas-tillbaka-låt. Men jag kan inte riktigt säga att jag gillar videon. Jag tror faktiskt inte heller att jag fattar den. Fula människor är avundsjuka? Folk som inte har råd med nya kläder har inte bra musiksmak? Det är bara med mode som man kan bli helt lycklig?

Nej, Avicii får bakläxa. Jag brukar gilla hans videor men denna får tummen ner.

Enligt denna artikel i Aftonbladet tar Avicii avstånd från alkohol (kanske bara tillfälligt men bättre det än inget). Det gör mig riktigt glad när idoler kan gå ut och bli riktiga förebilder genom att öppet ifrågasätta eller ta avstånd från alkoholnormen. Säkerligen kan det påverka en och annan att reflektera över sina egna värderinar och prioriteringar. Heja Avicii!

Bra låt med suspekt video

Idag gick det att läsa om parkour i NT. Jag vill visserligen lära mig att bugga men lite parkour skulle inte sitta helt fel det heller. Fast jag får ont i fotlederna och knänen bara av att titta på det...

Ett väldigt bra exempel på hur rysligt bra det kan bli med ett bra bildtänk och musiksmak. Lite sugen blir man.

Men nu har Jonas tagit sitt pick och pack och åkt till Norrland. Om inte allt för många dagar ses vi dock igen.